Omväxling

Det kom ett SMS:
”Kära svärdotter! Vi tänker mycket på dig och hoppas att du ligger absolut still och bara ruvar på din skatt. Tappa inte modet! Vicka försiktigt på tårna om du behöver omväxling. Hälsn fr Gun.”

Alla ni som är övertygade om att jag gömt ett hemmagym under filten kan andas ut nu. Jag vilar.

Det stämmer att jag är en rastlös person. Jag cyklar och promenerar gärna. Tar trapporna hellre än hissen. Jag har aldrig åkt taxi i min hemstad. Får anmärkningar på besiktningen för att bilen stått still. Jag springer halvmaraton trots muskelkrämpor, blir skyhög på endorfiner. Påbörjade utbildning till jympaledare när graviditetsillamåendet satte in. Och startnumret till Tjejvasans tävlingsklass om två veckor har jag ännu inte sålt.

Men jag gör inga situps i sängen. Inga armhävningar på duschstången. Jag tar inga språngmarscher i korridoren. Utövar ingen vattenjympa i badkaret. Kör ingen trappträning i smyg. Inte step-up på toaletten. Inga lyft med liten sjukhusstol. Jag har inte gömt någon pilatesboll i garderoben. Inga hantlar i stövlarna. Inget gummiband i nattduksbordet. Ingen motionscykel bakom gardinen.

Jag kommer igen. Allra senast till Tjejmilen i augusti. Gärna i form av en barnvagnspromenad, långsamt strosande i samtalstempo. Utan tidtagning i sista startled.

Dags att vicka försiktigt på tårna? Som omväxling.