En långliggares faser:
1. Skönt-att-slippa-sökaren-fasen
Diagnos placenta previa. Sjukskrivning efter ”patient’s delay”. Lättnad efter månader av trötthet, illamående och oförändrad arbetstakt. Tänker: ”Tur att jag inte förblödde i skidspåret”.
2. Vila-hemma-fasen
En långtidssjukskriven, prestationsfixerad person med svåra duktighetskomplex. Och bristande sjukdomsinsikt: ”Snart kan jag väl ändå ta en promenad”.
3. Nu-är-det-kört-fasen
Större blödning vid 26 graviditetsveckor. In med blåljus. Fasta, dropp, snittberedskap, ligga still. Plötslig insikt om allvaret. Om risker. ”Tack för att jag och mitt barn lever”.
4. Gråta-för-att-jag-inte-får-komma-hem-fasen
Går till toalett och matsal. Rullstol. Inser att väntan blir lång. Kroppsligt förfall. Ser mitt bostadsområde från matsalsfönstret. ”Det här hade jag inte tänkt mig”.
5. Starta-en-blogg-fasen
Fördriver dagarna. Filmer, tidningar, böcker. Dator, telefon, radio, TV. Besök. Stickar. Virkar. Ligger raklång med blodtrycksfall. Biter på naglarna. Fotoalbum. ”Vill ni komma på syjunta i mitt nya hem?”.
6. Räkna-upp-fasen
Graviditetsvecka 27-28-29-30-31-32-33-34. Riskerna med att föda för tidigt minskar. Oron likaså. Blödningsrisken ökar med den växande magen. Andra patienter kommer och går. Snyftningar från rummen intill. ”Där har jag redan varit”.
7. Räkna-ner-fasen
Graviditetsvecka 34-35-36. Släpper tanken på att rymma under en permission. Börjar tro att det kan hålla sig till den åttonde april. Blir allt mindre sur när någon utbrister ”Nu är det inte lång tid kvar!”.
8. Förberedelse-inför-nästa-omställnings-fasen
Väntan ÄR snart över. Det är nu det börjar. Operation, spädbarn, amning, tvåbarnsmor. "Tänk om man kunde lagra sömn?”.
9. Förlossningsfasen
I övermorgon. Senast. ”En fördel med plötslig blödning vore att jag inte skulle hinna tänka så mycket innan”.
10. Äntligen-får-vi-åka-hem-fasen
Barnläkarna säger att man ska räkna med att stanna till beräknat förlossningsdatum (tredje maj). Men jag är nog inte alltför optimistisk när jag hoppas att utskrivningen blir tidigare än så. Som Märta säger: ”Det är som det är och det blir som det blir”.
Så kommer jag att ha tillbringat nästan tre månader på min arbetsplats.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
:)/kram ingrid
SvaraRaderaHej Sara!
SvaraRaderaDet har varit fantistiskt att följa din blogg under dessa veckor du legat och ruvat.
Gun berättade idag att de var på väg för att vara hos Märta när nedkomsten närmar sig.
Ha det så bra!
Kram/Maria
Hej på dig Sara! Är det idag som är dagen D alltså!? Jag håller tummarna!
SvaraRaderaJag går runt och väntar FORTFARANDE, v 41+2 idag. Jag vet att jag inte borde klaga för dig men inte är det kul inte.
Stor kram!
Hanna H
:) Så fina ni är!
SvaraRaderaDet är imorgon! Nu stänger jag strax av datorn för att inte fortsätta ignorera att jag är nervös. Det är både en trygghet och lite underligt att veta precis vad som kommer att ske imorgon. Jag tror att såväl jag som personalen kommer att vara lättade efter att det är överstökat! Och det är bara skönt att höra andras klagomål, jag har ju verkligen fåttt utlopp för mina egna här!
Hej!
SvaraRaderaVilken fin blogg! Och grattis till en jättefin liten flicka. Jag fick tips av en gemensam kompis att gå in här. Är själv gravid i v. 24+5 och har varit sängliggande sen v. 17 och inneliggande sen v. 21+5. Först en vecka i Uppsala och nu hemma i Falun. Har sd och förkortad cervix så jag blir nog kvar ett tag...
Känner så väl igen mig i en långliggares olika faser från min förra graviditet, då jag var inneliggande ca 10 veckor i strikt sängläge. det är ett konstigt liv man lever här på avd men man anpassar och vänjer sig ganska snabbt, i alla fall nu andra gången, även om jag längtar bort från uppräkningsfasen till nedräkningsfasen, om jag nu kommer dit!
Återigen, tack för en fin och hoppingivande blogg! /K